En undersökning om hur en fortbildning pÄ 5 poÀng i matematik har pÄverkat förskolepedagoger. Resultatet av undersökningen visar att fortbildningen har pÄverkat deras attityder till matematik i positiv riktning och att de arbetar mer medvetet och vid fler tillfÀllen med matematik efter kursen..

Arbetet handlar om vad förskollÀrare i förskoleklass har för syn pÄ Àmnet matematik och hur de arbetar med matematik. Vi undersökte om det finns andra faktorer som kan vara av betydelse nÀr det gÀller förskollÀrarnas sÀtt att arbeta med matematik. Faktorer som vi tror kan ha en viss pÄverkan Àr eget intresse för Àmnet, arbetskolleger som man kan utbytta tankar med och fortbildning..

Syftet med detta arbete var att studera hemsprÄket betydelse för elevens utveckling i matematik och undersöka lÀrarens och elevens syn pÄ matematiskt undervisning pÄ modersmÄlet. Jag har intervjuat nio elever och fyra lÀrare i den mÄngkulturella skolan som jag jobbar i. Genom detta arbete har jag kommit fram till att studiehandledningen pÄ modersmÄlet i studieverkstadsverksamheten som startades i skolan sedan 2005 Àr av stor betydelse för eleverna, dÀr studiehandledningen pÄ modersmÄlet gör att elevernas inlÀrning i bÄde matematik och sprÄk blir starkare.Nyckelord: modersmÄl, studiehandledning, andrasprÄkselever..

Syftet med undersökningen Àr att fÄ kunskap om vilken betydelsekompetensutveckling i matematik har för pedagoger i förskolan och hurpedagogerna anvÀnder sig av de nya kunskaperna i verksamheten.Vi anvÀnde oss av semistrukturerade intervjuer för att fÄ svar pÄ vÄrafrÄgestÀllningar. De medverkande var tvÄ barnskötare och tvÄförskollÀrare, de arbetar i förskolan med barn i Äldern 1-5 Är.Resultatet visar att kompetensutveckling har betydelse för att synliggöramatematiken för pedagogerna i förskolan. De förstÄr nu att matematikenfinns överallt i vardagen. Mest framtrÀdande i vÄr undersökning Àr attpedagogernas uppfattning har förÀndrats med en medvetenhet ommatematik efter kompetensutvecklingen. .

Syftet med följande arbete Àr att belysa hur speciallÀrare ser pÄ samtalets betydelse i matematik med fokus pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd. I studien beskriver vi Àven hur speciallÀrarna tÀnker kring hur barn lÀr matematik och vilka faktorer de ser som viktiga i denna process.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring vikten av att eleverna ges möjlighet att kommunicera och sÀtta ord pÄ sina tankar. I litteraturdelen lyfter vi frÀmst forskning som handlar om sprÄkets betydelse för elevens begrepps- och kunskapsutveckling i matematik. Studien tar sin utgÄngspunkt i den sociokulturella teorin i vilken kunskapsutveckling anses ske i ett socialt sammanhang.UtifrÄn nio kvalitativa intervjuer med speciallÀrare i matematik, har vi samlat data till studien med syfte att visa olika nyanser av svar kring samtalets betydelse i matematik. Vi ville ocksÄ undersöka speciallÀrarnas medvetenhet kring de kommunikativa kompetensernas innebörd och betydelse för lÀrandet i matematik och dess effekter i undervisningen.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att speciallÀrarna i vÄr studie ser samtalet som en mycket viktig faktor för elevernas lÀrande i matematik och som en förutsÀttning för elevens förstÄelse.

Syftet med undersökningen var att synliggöra och fÄ kunskaper om nÄgra pedagogers arbete med matematik i förskola och förskoleklass.Vi valde att anvÀnda oss av observationer och semistrukturerade intervjuer. I vÄr under­sökning har sammanlagt sex pedagoger deltagit, fyra av dem arbetar i förskolan och tvÄ i förskoleklass.Resultatet visade att pedagogers arbete med matematik Àr betydelsefullt i förskolan och förskole­klass dÄ barnen förbereds inför skolan. I undersökningen framkom det att ped­a­­­­­­goger arbetar med matematik bÄde planerat och spontant i vardagen. Under­sökningen visade att samtliga pedagoger arbetar praktiskt med matematik med teoriska anknytningar. Mate­­matiskt material har visat sig vara av betydelse i pedagogers arbete med matematik..

Forskning har visat att elevers intresse för matematik avtar ju Àldre de blir. En av orsakerna till detta kan vara den traditionella matematiken som till stor del bestÄr av symboler och tekniker för att hitta rÀtt svar. För att fÄ engagerade elever som intresserar sig för matematik mÄste undervisningen förÀndras. I min uppsats vill jag dÀrför lyfta fram författare och lÀrare som intresserar sig för den matematiska utvecklingen..

Matematik krÀver ofta en kÀnsla för sprÄket som kan försvÄra för flersprÄkiga elever. LÀrare har intervjuats för att pÄ bÀsta sÀtt utveckla kunskap om detta.SprÄket har betydelse pÄ olika sÀtt för matematikinlÀrning och det bör kommuniceras mer. Det Àr som lÀrare viktigt att ha en medvetenhet om kommunikation, flersprÄkighet, inlÀrning, matematik..

Syftet med arbete Àr att undersöka hur lÀrare anvÀnder sig av barnboken Fia och djuren (Kruusval 2007) för att synliggöra matematik för barn i Äldern 5-6 Är pÄ förskolan. Vi observerade lÀrarna i en höglÀsningssituation, dÀrefter intervjuade vi dem för att fÄ en djupare bild av hur de tÀnkte kring höglÀsning och matematik. Resultatet pÄ undersökningen visar att lÀrarnas kunskaper och erfarenheter kring Àmnet matematik har en avgörande betydelse för vilken form av matematik som synliggörs i höglÀsningen. Resultatet visar ocksÄ att det Àr av stor vikt att lÀrarna utmanar, uppmuntrar, stödjer och samtalar med barnen om den matematik som Àr bÄde synlig och dold i boken. .

Denna studie handlar om personalens medvetenhet om matematik i förskolan. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om det arbetas medvetet med matematik ute pÄ förskolorna. Jag Àr ocksÄ intresserad av rektorernas inflytande över personalens medvetenhet om matematik och verksamheternas arbetsplaner/mÄlformuleringar inom Àmnet. Intervjuerna gjordes med rektorer och personal i förskolan för att ringa in deras medvetenhet om matematiken i förskolan. Studien bygger pÄ kvalitativa forskningsintervjuer.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur synsÀtt och arbetssÀtt kring matematik i förskolan förhÄller sig i en kommun dÀr det medvetet har satsats pÄ kompetensutveckling i matematik. Vi vill veta vad matematik i förskolan innebÀr för lÀrarna och hur de arbetar med matematik samt hur de ser pÄ kompetensutvecklingens betydelse.Som metod har vi anvÀnt oss av en kvantitativ metod i form av enkÀter samt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. EnkÀterna har besvarats av lÀrare som deltagit i kompetensutvecklingen. Intervjuer har sedan genomförts med nÄgra av dessa samt med en rektor.Resultatet visar pÄ att lÀrarna tycker att matematik hör hemma i förskolan. Förskolematematik innebÀr att synliggöra och lyfta fram matematiken i vardagliga situationer som Àr meningsfulla för barnen.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en inblick i hur lÀrarens tidigare erfarenheter och instÀllning pÄverkar undervisningen i matematik. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur detta pÄverkar elevers matematiklÀrande. VÄr undersökning bygger pÄ intervjuer med lÀrare. Med vÄr intervjustudie vill vi undersöka varför en del lÀrare har ett mer laborativt arbetssÀtt Àn andra samt vilka faktorer som pÄverkar detta.Uppsatsen visar pÄ faktorer som pÄverkar undervisning i matematik sÄsom lÀrarens attityd till matematik, Àmnes- och didaktiska kunskaper. Vi skriver ocksÄ om vad som kan göras för framtidens matematikundervisning.

Syftet med undersökningen var att undersöka om samtal i klassrummet, om och kring matematik och olika lösningsstrategier kan förÀndra elevens syn pÄ tilltron till det egna tÀnkandet i matematik. VÄrt undersökningsarbete genomfördes under sex veckor med totalt fem undersökningstillfÀllen. Den metod vi valde att anvÀnda oss av var samtal i grupp och enskilt med problemlösning som utgÄngspunkt. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor anvÀnde vi oss av reflektionsfrÄgor till eleverna vid undervisningstillfÀllena och vi observerade dessa tillfÀllen med hjÀlp av skattningsskala. I slutet av undersökningsperioden genomförde vi en djupintervju med sju elever.

VÄrt syfte med utvecklingsarbetet var att undersöka hur eleverna uppfattade samtalets betydelse för förstÄelsen i matematik. Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ olika högstadium i Är 7 och 9. Vi startade vÄr undersökning med förintervjuer med eleverna. De fick sedan under nÄgra lektionstillfÀllen jobba med problemslösning i smÄgrupper. Under dessa tillfÀllen sÄ observerade vi utvalda elever och sedan avslutade vi undersökningen med enskilda djupintervjuer med berörda elever.

AbstraktHeléne Ingvarsson och Lotta JigrotLaborativ matematik- Hur, nÀr och varför anvÀnds det?Concrete mathematics- How, when and why is it used?Antal sidor: 37Eftersom vi bÄda undervisar i Àmnet matematik i Ärskurs 2, kÀnde vi ett intresse för attundersöka hur matematikundervisningen Àr upplagd och genomförs i de lite ÀldreÄldersgrupperna (Ärskurs 4-5). Under vÄr utbildning till lÀrare i matematik har vi förstÄttvikten av laborativt arbetssÀtt i matematik. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersökaom pedagoger anvÀnder sig av laborativt arbetssÀtt i matematik och i sÄ fall hur och hur ofta. Istudien ville vi Àven undersöka sprÄkets betydelse för den laborativa matematiken.Vi anvÀnde oss av en litteraturstudie samt en kvalitativstudie, dÀr vi intervjuade sex lÀrarefrÄn olika skolor belÀgna bÄde pÄ landet och i en mellanstor stad.